Vill inte mer nu!r inte mycket Diklofenaken för åt anfallen.. Och därimellan gör det också ont...
Överlever väl, men börjar bli jobbigt och vardagssysslorna blir pest med tanke på att det är så svårt att stå.. Och man står när man gör saker i hemmet... Bläää!!
Önskar inte ens min värsta ovän detta.. Men verkar inte som en jävel förstår hur det är. Ringer till avdelningen imorgon och kollar hur det går med remissen... Så kanske jag kan få ett svar på hur länge jag ska ha det såhär.
Helvete.